Osby kyrka · Kyrkorummet där Gunnar Rosendal verkade, med Olle Hjortzbergs Emmausmålning ovanför altaret. Foto: Iin208 / Wikimedia Commons · CC BY-SA 3.0.
Här hittar du beprövade verk och författarskap i den svenska evangelisk-katolska traditionen. Här möts undervisning, predikan, själavård och kyrkans gemensamma liv.
Vi försöker länka till ställen där du kan köpa verken eller läsa dem gratis. Sökningarna har gjorts med hjälp av AI, och vi reserverar oss för eventuella fel i länkar och uppgifter. Kontrollera därför utgåva och tillgänglighet hos säljaren.
Hela kanonen
27 poster visas
Sorteringen nedan är huvudsakligen historisk, från reformationen till senare tiders predikan, själavård och kyrkliga förnyelse. Verken är samlade efter författare, med postillorna i ett eget avsnitt.
Martin Luther var reformator, teolog och bibelöversättare. Hans undervisning om tron och hans arbete med Bibeln på tyska blev centrala för den lutherska traditionen.
Olaus Petri (1493–1552), även kallad Mäster Olof, var präst, författare och en av den svenska reformationens ledande gestalter. Efter studier i Wittenberg verkade han i Strängnäs och Stockholm. Han bidrog till att forma gudstjänsten på svenska och skrev både undervisande texter och historia.
Texter att upptäcka
En handbok på svenska (1529) – texter och anvisningar för bland annat dop och vigsel.
Den svenska mässan – gudstjänstordningen; en utgåva från 1537 finns digitaliserad.
En svensk krönika – hans skildring av Sveriges historia.
Laurentius Petri (1499–1573) var Sveriges förste evangeliske ärkebiskop och ledde ärkestiftet från 1531 till sin död. Han arbetade med att forma kyrkans gudstjänst och undervisning efter reformationen. Som huvudredaktör hade han en ledande roll i arbetet med Gustav Vasas bibel 1541, den första fullständiga bibeln på svenska.
En väg in i hans arbete
Kyrkoordningen 1571 ger inblick i hur kyrkans predikan, gudstjänst och prästämbete skulle ordnas. Originaltrycket finns att läsa som inskannade sidor hos Lunds universitetsbibliotek. Språket och tryckstilen är från 1500-talet.
Johann Arndt (1555–1621) var en luthersk teolog och författare. Hans uppbyggelseböcker fick stor spridning, också i Sverige, och kom att läsas långt efter hans livstid.
Ett uppbyggelseverk om hur tron tar form i människans liv. Arndt behandlar förnyelse, efterföljelse och det inre livet med Gud. Den länkade utgåvan omfattar böckerna I–III.
Johann Michael Söckler efter Jakob Friedrich Dörr; digital bild: Hermann F.K. Roos · Wikimedia Commons · CC BY-SA 3.0
Magnus Friedrich Roos
Magnus Friedrich Roos (1727–1803) var luthersk präst och teolog i Württemberg och lärjunge till bibelutläggaren Johann Albrecht Bengel. Han förenade tjänsten som predikant och själasörjare med ett omfattande författarskap: bibelutläggningar, troslära och andaktslitteratur. Gunnar Rosendal ägnar honom en studie i första delen av Rätte lärare.
Henric Schartau (1757–1825) var präst och predikant i Lund. Hans förkunnelse fördes vidare av efterföljare och kom att prägla den västsvenska kyrkliga väckelsen. Hans predikningar och undervisning finns bevarade i tryckta samlingar.
En postilla är en samling predikningar eller bibelutläggningar. Här samlas Luther, Schartau och Roos. Du kan läsa en predikan i taget och följa kyrkoårets söndagar och högtider.
Luthers postillor
Predikosamlingar
Martin Luther
Predikosamlingar med utläggningar av bibeltexter. I Kyrkopostillan följer Luther söndagens och högtidens evangelium genom kyrkoåret. Den sammanställdes som stöd för den evangeliska förkunnelsen.
Schartaus predikningar i samlade utgåvor. Den länkade postillan från 1865 innehåller predikningar över kyrkoårets äldre högmässotexter samt passionspredikningar och omfattar två band.
Predikosamlingar av Roos. Bland de svenska utgåvorna finns predikningar över evangelietexterna för årets söndagar och högtider. De ger möjlighet att följa förkunnelsen genom kyrkoåret.
Lars Levi Læstadius (1800–1861) var präst, väckelsepredikant och botanist. Han tjänstgjorde i Karesuando och Pajala och förenade sin prästerliga verksamhet med naturvetenskapliga studier.
Ett filosofiskt och teologiskt verk där Læstadius utvecklar sin syn på människan och tron. Han arbetade med det under mer än tolv år; det publicerades först efter hans död.
Carl Olof Rosenius var predikant, redaktör för Pietisten och en av dem som bildade Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen 1856. Hans förkunnelse fick spridning genom tidskriften och genom böcker som sammanställdes ur hans texter.
Rosenius texter om människans inre kamp och mötet med Guds nåd. Boken ingår i serien C.O. Rosenius för vår tid, där äldre texter har samlats och fått moderniserat språk.
Texter om Kristi frälsningsverk och Guds nåd, samlade ur Rosenius skrifter. Den moderna utgåvan heter En har dött för alla; den äldre titeln hör till 1974 års serie C.O. Rosenius för vår tid.
En andaktsbok med en läsning för varje dag under året, sammanställd ur Rosenius skrifter. Den kan följa den dagliga andakten, en text i taget. Finns både i äldre språkdräkt och i moderniserade utgåvor.
Lars Magnus Engström var kyrkoherde i Bolstad i Dalsland och en av grundarna till det som blev LM Engströms gymnasium. Han arbetade både för församlingslivet och för utbildning av blivande präster.
Bok om församlingsliv och prästämbete · Del I, 1917
L.M. Engström
En bok om församlingens liv och prästens tjänst, skriven för prästmötets överläggningar och först utgiven 1917. Del I behandlar fyra huvudämnen: lokalförsamlingen, prästen, hemmet och kyrkobyggnaden. Det mest omfattande avsnittet gäller prästens ämbete och personliga liv, med bibelutläggning och exempel ur kyrkohistorien.
Gunnar Rosendal var präst och författare och tillträdde som kyrkoherde i Osby 1934. Genom sitt församlingsarbete och sina böcker blev han en framträdande företrädare för kyrklig förnyelse i Svenska kyrkan. Kyrkorummet på sidans bild hör till hans verksamhetsmiljö.
En programskrift från 1935 om förnyelse av församlingslivet genom Ordet och sakramenten. Rosendal vill göra högmässan med nattvard till församlingsarbetets centrum och betonar sambandet mellan kyrkans tro och gudstjänstens form.
Fyra teologihistoriska studier, utgivna 1931–1944. Rosendal undersöker äldre lutherska lärares förkunnelse och de svenska reformatorernas arbete. Delarna behandlar olika personer och kan läsas var för sig.
Del 1: Joh. Arndt, Chr. Scriver, M. Fr. Roos (1931).
Del 2: Jesper Svedberg, Anders Nohrborg, Henric Schartau (1932).
Del 3: Mäster Olof och ärkebiskop Lars (1936).
Del 4: Lag och evangelium i Rosenii betraktelser (1944).
Bo Giertz (1905–1998) var biskop i Göteborg 1949–1970, författare och förkunnare. Han skrev både berättelser och böcker om kyrkans tro och det kristna livet. I hans författarskap möts själavård, församlingsliv och undervisning.
En bok om grunden för kyrkans tro och liv. Den hör nära samman med Kyrkofromhet: här står kyrkan i centrum, medan den andra boken riktar blicken mot den personliga tron.
En bok om hur kyrkans tro blir en del av det personliga livet. Den hör samman med Kristi kyrka: där behandlas kyrkans grund, här den enskildes tillägnande av tron.
Agne Nordlander har arbetat som lärare och rektor vid Johannelund och som missionär i Etiopien inom EFS. Hans författarskap för samman teologisk undervisning med frågor om kristen tro och efterföljelse.